Utrycka sig
Ibland önskar jag att jag vore en av de människor som har så där lätt för att utrycka sig. Ni vet dem som kan skriva öppet om vad som helst, få andra att vilja läsa vad de skriver och sedan fänglar dem med sina texter.
Det spelar liksom ingen roll vad det handlar om. Om det så är hat eller lycka, det spelar ingen roll. Orden binds samman till en underligt fängslande melodi och man vill bara läsa det igen.
Tänk att kunna skriva om ens känslor. Vare sig man är glad eller ledsen och få folk att verkligen förstå vad man känner. Förstå varför man är som man är ibland.
Jag önskar så innerligt att jag var en av dessa skriftligt begåvade människorna. Allt hade varit så mycket lättare. Alla känslor som bubblar över lite då och då hade fått komma ut.
Jag skrev mycket förr. Mestadels som lite terapi för mig själv, inte många som har fått läsa de texterna. Mestadels för att jag är rädd för att skrämma folk.
Hade jag haft skrivandets gåva, kunnat fängsla folk med mitt skrivande. Då hade folk förstått.
Och jag hade nog haft mindre att tänka på..