Pust stonk och stön
Ett tag sen jag skrev av mig nu.
Är allmänt trött och ur fokus.
Senaste tiden har väl inte varit på topp så att säga.
Den där förbenade magkatarren är ingen höjdare så att säga. Svullen mage och krampaktig känlsa. vaknar av ont på natten och är trött mestadels av tiden. Och nej alla, jag är inte gravid, tydligen många som tror det på grund av mina symptom. Men icke!
Vet inte riktigt hur jag ska hantera detta heller. Jag får inte stressa. Men hur gör man då om man som jag lever med en inbyggd stress? Stress kan vara bra, i måttliga mängder och för min del har det tydligen blivigt för mycket. Så nu får jag bita i det sura äpplet, ingen träning denna veckan, bara vitt bröd och saker som är "snälla" för magen, inga grönsaker eller fiberrikmat och en massa medecin. Ja jag lider!
Men det där med att varva ner är nog det jag är sämst på vilket kommer att förlänga min tillfriskningstid. Jag är stressaf ända in i själen. Jag är så strssad att jag tävlar mot mig själv- Hur snabbt kan jag städa lägenheten idag?- Hur långt hinner jag cyckla på träningscyklen på en timme? Hinner jag gå om personen framför mig? Kommer jag klara kommande tenta? Hur mår min familj? Hur ska resan gå? yadayadayada.
Jag stressar upp mig för allt. Om en person sätter sig brevid mig på en cykel på gymmet så MÅSTE jag cyckla snabbare och längre än denna personen. Sen är det skit samma om jag mår piss efteråt.
Som doktorn sa: Jag har tagit ut mig alldeles för mycket på sista tiden och inte låtit min kropp vila, detta tillsammans med en stressad vardag är mitt fall.
HAHA. Madde undrade om jag inte var för ung för att få stressrelaterad magkatarr?!
Hemskt att det faktiskt är så..